Kriminalvården samordnar sitt drogarbete 

För första gången har Kriminalvården tagit ett samlat grepp över problematiken kring alkohol, narkotika, dopning och tobak.

-       Det är positivt eftersom många av våra klienter har ett blandmissbruk, säger programexpert Per Björkgren som tillsammans med enhetschef Ulf Jonson, medicinskt sakkunnig Lars-Håkan Nilsson och utvecklare Gunilla Nilsson tagit fram en lägesrapport i ämnet som i dagarna sänts in till regeringen.

Några fakta ur lägesrapporten som regeringen nu har fått:

• Tobaksbruket är långt mer utbrett bland Kriminalvårdens klienter än i samhället för övrigt.
• 30 procent av de inskrivna i anstalt har narkotikabrott eller varusmuggling som huvudbrott.
• De flesta vålds- och trafikbrott är alkoholrelaterade.
• 60 till 70 procent av Kriminalvårdens intagna är narkotika-, bland- eller alkoholmissbrukare.
• Det finns ett samband mellan kriminalitet och missbruk/beroende och för missbrukare med kriminell belastning är återfallsfrekvensen i brott högre än för de kriminellt belastade utan missbruksproblem.

Enligt rapporten till regeringen deltar allt fler narkotikamissbrukare i behandlingsprogram inne på anstalterna. Även arbetet mot rökning redovisas och beskrivs som viktigt ”eftersom de senaste årens beroendemedicinska forskning visat att nikotin understödjer missbrukskänslighet och förstärker effekten av andra droger”.

Kriminalvården har sedan 2007 arbetat för en rökfri kriminalvård. Inomhusmiljön är rökfri sedan den 1 januari 2008. Till hjälp finns, på vissa håll, rökfriombud eller motsvarande. De är utsedda för att informera, motivera och stödja arbetet. Utöver detta finns ca 200 utbildade rökavvänjare som gör det möjligt att erbjuda tobaksavvänjningskurser för intagna.

Intagna får gratis nikotinläkemedel om de vill sluta röka/snusa eller minska på rökningen/snusningen.

Hösten 2008 överklagade en intagen att han inte fick röka i sitt rum på anstalten. Han fick avslag i Länsrätten och Kammarrätten. Regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd, men ärendet är ännu inte avgjort. Detta har, framhåller rapporten, påverkat efterlevnaden av beslutet om en rökfri Kriminalvård negativt. Det har varit svårt att etablera sanktioneringssystem då ställningstagandet till frågan inte är helt definitivt.

En uppföljning har gjorts av genomförandet av en rökfri Kriminalvård. Av den framgår att många intagna tycker att rökförbuden är bra, både för att man kommer ifrån slentrianmässigt rökande och för den egna ekonomin. Inomhusmiljön har självklart blivit bättre.

Negativa erfarenheter är, enligt rapporten,  disciplinära problem med att rökförbudet inte efterföljs. Det finns bl a bekymmer med att intagna experimenterar med egentillverkade tänddon på slutna anstalter och att hetsrökning under promenad kan medföra hälsoproblem.

Länk till rapporten som pdf.

Publicerat den 9 oktober 2009